Pulserande tinnitus inget för den som vill behålla mental hälsa


Jag har sagt det förut men jag säger det igen. Att höra sin egen puls i örat kan driva en till vansinne. Det är nått så in i norden irriterande! Det gör inte ont men det låter!

Nu värre än vanligt men sällan det är helt tyst. Ibland kan jag reagera på att det är väldigt tyst men det kommer alltid tillbaka och jag känner mig alltid tjock i det örat även när jag inte har vätska bakom trumhinnan. Jag undrar fortfarande varför jag har det?

Har hittat knölar på halsen. Vet inte om det är bindvävsknutor eller något annat (söka för det, glöm det). Kanske är det något som trycker mot ett kärl? Hjärnan är ju redan utesluten så halsen eller nacken? Någonstans ifrån kommer det.

Ska försöka koppla av och somna trots oljudet och ökad värk pga julhandel (kortvarig och med vila på en bänk). Varför började jag prata om det. Nu tänker jag ännu mer på det.

Förresten har jag reagerat på Norspanplåstret (bilden tagen från imorse). Bytte igår och imorse upptäckte jag en reaktion där de gamla suttit. Blir rödare och rödare. Är det bara för att jag ÄNTLIGEN hittat och fått något som biter på smärtorna/värken? Ber till gudarna att det var en tillfällighet.

Reaktion efter Norspanplåster. Till höger syns även mitt fula muskelbiopsiärr

Hoppas jag inte mist min mentala hälsa när jag vaknar imorgon. Lugnar inte ljudet i örat ner sig så finns det nog banne mig en risk!

Annonser

5 thoughts on “Pulserande tinnitus inget för den som vill behålla mental hälsa

  1. Sådär blir jag oxå alltid efter mina Norspanplåster (har två varje vecka, ett på 20 och ett på 10) men det brukar vara så ett par dagar sedan går det över. det viktigaste är ju att variera var man sätter dem. Börjar bli lite svårt dock när man haft dem i 2 år :o)

    1. Hörde att det skulle vara minst 4 veckor mellan gångerna man sätter dem på ett ställe. Jag kan bara ha dem på överarmarna eftersom de lossnar lätt och jag behöver kunna se när de gör det så 4 veckor när man i nuläget använder 2 plåster åt gången. Det blir svårt det 😉 Använde en slags ristall deo som antbakteriell på det (första gången jag testar det), tog på det igår innan jag la mig och idag är det nästan borta så kör nog med den i fortsättningen så kanske huden reparerar sig snabbare 🙂

  2. Öron!
    H från Åland tipsade mig att fråga dig om öronproblem för du lär ska veta ett och annat om det!
    Jag var öronbarn som liten, fast på den tiden kallades vi ju inte så – jag är född 1956. Vrålade nätterna igenom men det var ju inte att löpa till läkare för det, trumhinnorna sprack ju till slut så det blev ett tillfälligt avbrott i vrålet.
    Mellan 20-40 år var det rätt lugnt på öronfronten, hade öroninflammation bara någon enstaka gång då…. mina egna barn hade det i stället under den tiden…
    Men efter 40, oj oj. I 7 års tid var det regelrätta mellanöroninflammationer, flera per år men det gick ju att bota med antibiotika och det var uppehåll mellan dem. Men NU, de senaste 8 åren… det har suttit i ett, och det är oftast inte otitis media utan örongångsinflammation. Utan uppehåll, men ibland värre och ibland sämre, så det är lite variation, dock.
    Jag förstår precis de där hundarna som kliar och sen ylar till när det gör ont när de kliar, eller skakar sina huvuden så att öronen fladdrar.
    Nu sedan 8 månader har jag ett hål på vänster trumhimma, stort och fult säjer de, jag har kört med Terracortril med polymyxin, men när det inte fanns under hela hösten så var det Diproderm men det svider ju så förfärligt när det far i mellanörat! Så de senaste veckorna har jag struntat i att droppa alls, nu finns visserligen Terracortril igen men det hjälper inte.
    Hela tiden hörs pulsen högt, tjoff-tjoff-tjoff, utom när hjärtat sätter igång och rusar då är det KLOKK-KLOKK-KLOKK så att det riktigt smäller i örat.
    Nu i januari ska jag till en öronkirurg (Umeå) som ska bedöma om det går/lönar sig att bygga upp en ny trumhinna samt vidga hörselgångarna.
    Det var för knappa två veckor sen som bokstäverna EDS kom in i mitt liv, har barn som mycket troligt har det. Jag har inte riktigt hunnit och orkat titta på mig själv ännu…
    Mina frågor: Hör detta med öronen ihop med EDS?
    Och vet du vad som gäller vid operation om man har EDS?
    Mvh Pia

    1. Oj, jag tror inte jag kan svara dig så bra. Har inte alls de problemen själv mer än att jag hade mycket öroninflammation som barn och har pulserande tinnitus (hör min puls) samt problem med tryckutjämning.
      Tycker det låter som att du är på rätt väg med att få träffa en öronkirurg. Att du hör pulsen i örat kan säkert delvis bero på kalkavlagringar på trumhinnan eller att du fått en skada efter alla öroniflammationer.
      Har man problem med trycket i örat så kan man lätt få både övertryck och undertryck. Undertrycket kan dra med sig vätska in, skapa inflammationer om du har bakterier i örat. Verkar vara vanligt med just tryckregleringen. Det får man oftast tyvärr leva med för de sätter inte gärna rör på vuxna och absolut inte på EDS-patienter (läker sämre och kan ge permanenta hörselnedsättningar).

      Att du är känslig i öronen kan säkert EDS vara en bidragande orsak till. Består ju av vävnader men min hobbyteori är att man inte kan tillskriva EDS’en alla symptom. Vanligt hos oss är en viss känslighet och ljudförlust (det sistnämnda pga överrörlighet i småbenen i örat).

      Jag är ingen expert på området så hoppas öronkirurgen kan komma med något klokt svar.

      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s