Oj vad mycket som kan hända på en enda dag


Sinnessjukt händelserik dag idag.

Nästan hela dagen hos vännerna i huset bredvid. Lagat mat och pysslat lite. Kom en liten chock när det helt plötsligt stod ambulanspersonal i sovrummet utan att något larmat och säger till vännen, ”hej, vi ska hämta dig nu och köra dig till Hospice.

VA? Vad händer. Panik utbröt och jag fick bromsa dem och slänga mig på telefonen. De hade tagit fel dag och stackars vännerna hade inte ens fått veta att det fanns en plats där. Hur kan det få bli sådana misstag ens? En fruktansvärd upplevelse.

Imorgon bär det av och jag följer med som stöd/sällskapsdam. Jag kan iaf trösta lite och försöka komma ihåg det som sägs. Information är inte lätt att ta in mitt uppe i all stress för de anhöriga. Känner än så länge att jag iaf orkar tänka ganska klart.

Sedan kom beskedet om ett tillskott i släkten. Människor föds och människor dör. Skönt att allt gått bra och att prematurtrenden i släkten tycks backat. Blev en fullgången liten kille den här gången 🙂

Sen då, mitt uppe i allt och alla känslor. Då var sonen spårlöst borta och det blev mörkt. Han och kompisen visste inte vad klockan var och det var ljust ganska länge. Först blev jag inte rädd, tänkte att han nog är på väg hem men när ingen hittade dem DÅ kom paniken. Vad många tankar man hinner tänka. Det är galet. Klättrade på väggarna när sambon var ute och letade. Letade efter telefonnummer. Tänkte ringa polisen. Såg de värsta scenarierna framför mig och började gråta hysterskt och sprang fram och tillbaka som en yr höna.

Så kom samtalet och när sonen väl stod i dörren och såg skamsen ut rann tårarna. Gud vilken lättnad! Jag mådde både fysiskt och psykiskt illa minutrarna eller vad det var i ovisshet. Gick in till grannen snart efter han kom hem så fick ge honom en godnattpuss nu när han sov eftersom det blev sent. Älskade underbara son. Tack och lov för att det bara var sånt barn kan göra. Glömma av tiden.

Nu ska jag sova och imorgon upp tidigt och förbereda mig inför en lång och förmodligen ledsam dag. Så skönt att få möjligheten att vara med hela tiden. Är så involverad i allt som skett och sker och jag skulle inte må bra av att sitta hemma. De kallar mig sin lilla ängel men känner nog att det är tvärtom. Jag ger nu men vad har jag inte genom åren fått? Älskade vänner. De är som familj och bästa vänner på samma gång och jag skulle göra samma sak om och om igen för dem om jag bara kunde. En fantastisk dotter har de också som ordnat med allt praktiskt så att det fungerar trots alla missöden och rena felaktigheter som det som kallas vården har bidragit till. Vården är inte perfekt någonstans. Jo, förhoppningsvis på Hospice. Känner nu att det ändå är rätt att det blir så här. Ingen vet hur lång tid det kommer ta och det är så mycket med allt. De anhöriga får ingen ro. Inte jag heller, man sitter som på nålar hela tiden och är orolig.

Tack vara det underbara vädret kunde hon på sitta ute på altanen i rullstolen och njuta i solen. Aptiten kom tillbaka senare på kvällen och så pigg som hon var ikväll har hon inte varit på länge. Vet att det kommer att svänga lite nu och svänga fort dessutom. Jag bara hoppas att svängarna inte blir så stora och att det inte blir för utdraget.

Kroppen är mör som tusan så behöver min sömn nu så jag orkar imorgon. Det ska gå bra det här. Det måste det.

Godnatt

Annonser

One thought on “Oj vad mycket som kan hända på en enda dag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s