Det där gör jag inte om!!!


Vet inte ens vad undersökningen hette men det spelar ingen roll för jag gör aldrig om den! Aldrig!

Först och främst. Jag fick sitta i väntrummet utanför röntgen baland annat folk. Insåg ganska snart att jag skulle få ta lavemanget inne på den enda toaletten som fanns och sedan stå och vakta den eftersom jag inte kan hålla mig särskilt länge och brukar må väldigt illa. Saken vara bara den att det var en kvinna innan vars lavemang inte hade samma snabba effekt så när jag började få panik var toaletten upptagen. Fick rusa in i undersökningsrummet och be om en annan toalett så jag fick ta den i rummet.

Kände en aning stress eftersom jag visste att kvinnan som var på andra toan skulle undersökas och då kunde ju inte jag sitta där och knöka. Var därför fortfarande illamående när jag satte mig i väntrummet igen och skulle börja dricka kontrastvätskan som smakade löst gips blandat med nått surt.

Hade fått lite extra tid på mig att dricka eftersom jag har svårt att få ner mycket vätska på kort tid och 5 dl kontrast blev plågsamt på en timma. Jag slapp det sista för de såg hur jag led.

Jag lyssnade med stora öron eftersom jag hörde undersökningen som pågick och jag visste att det var exakt samma som jag skulle göra. Allt gick bra, inga skrik eller så. Kände mig trygg. Hon kom ut efter ett tag och så var det dags för mig.

Byta om och trycka upp en tampong doppad i kontrastvätska. Snacka om att man fick vara snabb! Förklarade att det kunde bli besvärligt när jag såg grejen de hade för att kunna föra in extra kontrast rakt upp i ändtarmen. Det är lite knöligt och så sa jag och den var STOR!

Jodå, jag skrek, de fick pausa, jag grät, de fick pausa, var på väg att avbryta. Jag fick byta ställning, jag hyperventilerade och höll så hårt i sängmetallen att knogarna vitnade. Jag klarade det men sen vart det bråttom (för mig) för trycket var enormt och när jag känner tryck på det viset så är det stor risk att jag kräks.

Med spypåsen i handen, klädd i vit skjorta (ingenting under) och strumpor med blåa plast-tossor över fick jag sitta på en stol med en hink under som man dragit en blå säck över.

Krysta men hålla tätt, samma sak ingen och igen (fan det rann nästan ur öronen på mig). Nu kan du tömma! Eh, tömningsreflexen var borta men lyckades lite och fick hålla på ett tag medan allt filmades och fotades.

Såg på en skärm vid sidan om mig hur allt såg ut. Man såg tampongen, tarmarna, magsäcken och hur allt rörde sig. Hela magsäcken var full med kontrast (känns som den fortfarande är det). Sedan var det klart. Sjukt lättad att det var över 🙂

Vi fick en del bra bilder sa de. Din läkare kommer att få svar när de är granskade och så får du veta av henne. Men, såg ni något alls, undrade jag?
Jo, jag såg en del (sa läkaren), en del grejer. Det finns en del förklaringar till allt men mer kan jag inte berätta eftersom vi måste titta mer på dem.

ÄR JAG NYFIKEN???

Jag hörde när de pratade och lät ungefär: ”kolla här, där, det tar bara en sekund så…….tiita, nu, där, såg du?

Jag vet inte men jag tror det är motoriken som är skit. Kanske en ficka eller något också samt fler prolapser längre upp. Tänker att det värsta som kan hända är en påse på magen och då får det väl bli så. Bara jag slipper ha det så här länge till.

Jo, ett sista besök på dass sedan ville jag bara hem. Blev hämtad som tur var av en snäll fd. granne. Hade tänkt att belöna mig med en bit choklad men kan säga att det suget var som bortblåst. Köpte en dricka eftersom jag måste dricka extra så jag får ur mig all kontrast men har bara smuttat på den.

Nu är jag hemma och har inte ont längre men mår skit. Jag tror inte den här undersökningen är så farlig annars men eftersom det var just jag med mina besvär så var den fruktansvärd. Min tarm mår inte bra på många sätt så kanske inte konstigt att det gjorde ont och att jag mådde så dåligt.

Nu väntar nedsövning med rektoskopi och gastroskopi inom en snar framtid. Full narkos blir det och tack gode gud för det! Gynbiten ska också bli av framigenom (gud vet när) sedan ska jag få ett återbesök till kirurgen och veta vad de ska göra. Risken finns ju att det blir lite större än det från början var tänkt. Helt otroligt att man aldrig kunnat få svar tidigare och så nu vid 30-årsålder så börjar allt fastna på röntgen. Jag är alltså inte inbillningssjuk 😉

Skit också……bostavligen!!

Annonser

3 thoughts on “Det där gör jag inte om!!!

  1. Men fyyyy sjutton vad vidrigt gumman .
    Du är så duktig som klarar av så mycket undersökningar tycker jag .
    Så hemska undersökningar alltså ,förstår att det gjorde hemskt ont , o var jättejobbigt .
    Alltså missförstå mej rätt , det är ju tur dom finns ,så det går att se vad som är fel i tarmarna .
    Men så hemska att genomlida för dom drabbade .
    Så bra att du nu får vara sövd vid nästa rektoskopi o gastroskopi ,att dom äntligen fattat att det går inte annars !
    Massa kramar genom cyber vännen .
    MD .

    1. Precis så sa jag när de frågade hur jag klarade det. ”Jag är glad att det ens är möjligt att genomföra det här så det kan bli ordning på alla problem någon gång”.

      Man står ut med mer än man tror och man glömmer snabbt. Har gjort liknande undersökningar tidigare och sagt samma sak, aldrig mer. Likt förbannat gör man det igen….eftersom man är tvungen.

      Det kan bara bli bättre nu. Man får se det så.

      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s