Att förstå människor med ADHD och Aspergers syndrom


Fick tips om en fantastiskt bra föreläsning i 3 delar. Ni hittar dem här: http://www.ur.se/Produkter/163441-UR-Samtiden-ADHD-hjalp-hur-gor-man-Del-1

Jag såg alla tre avsnitt i ett sträck och det var väldigt intressant. Inte helt otippat kände jag igen mig själv i en hel del saker. Jag vet ju redan att jag har vissa dragningar åt ADHD-hållet även om jag inte har diagnos men framför allt kände jag igen andra människor i det jag hörde. Tänkte aha, är det så det fungerar och var det därför det blev så tokigt eller var det därför jag inte nådde fram. Helt fantastiskt bra så se alla delarna. Man kan ha enormt stor nytta av att bara ha i bakhuvudet hur människor med ADHD och Aspergers fungerar och hur man ska göra för att lättare förstå saker ur deras synvinkel.

Det var en sak som jag noterade väldigt väl och som gjorde mig enormt glad. Det här med att skriva lappar, märka upp saker. Alla säger att men det är väl för tusan bara att skriva ditten eller datten och så gör du som det står. Blir helt förtvivlad när jag hör sånt för det är inte sant. Dels ska man hitta lappen, man ska komma på att läsa den eller förstå varför det är viktigt att läsa den. Man tror inte att man har problem liksom. Jag har lagt ner kalendrar tex för jag skriver ändå bara i dem i en vecka och sedan glömmer jag bort dem. Jag har försökt sortera mina saker i viss ordning för att jag ska hitta dem men det hjälper inte heller. Jag kan andas ut för det är inte alls så att alla fungerar så och jag är inte ensam.

Det har tagit mig närmare 10 år att skapa ett system i mitt egna hem. Först nu hittar jag kanske hälften av det jag behöver. När jag väl sorterar och inte blandar saker. Såna där ställen och hörn med smått och gott i är förbjuda nu. Antingen ska det ligga en sak där eller så ska det stå med stora bokstäver mitt på vad lådan eller skåpet vad det innehåller. 10 år att komma på det, ni förstår vad mycket energi jag lagt i onödan och då är det bara en liten sak. Lappar kvittar. Jag har 10 ställen jag sätter/lägger dem på. Om det övht ska ha en funktion ska de sitta där jag alltid tittar. Inte på kylskåpet för där tittar jag aldrig ens om det finns viktiga lappar där. Barumsspegeln är nyckeln. Jag speglar mig mycket.

Jag har testat med påminnelser på mobilen men det är som lappar. De har en tendens att försvinna eller bara avlarmas och glömmas bort. Särskilt om det är något som tar energi som står på lappen eller anteckningen. Åka buss tex för att komma någon stans. En sån lapp hade jag behövt på badrumsspegeln och inte bara samma dag utan flera dagar innan så att jag kan planera min tid väl så att jag verkligen kommer fram.

Jag har enligt mitt arbetspsykologiska test en ojämn begåvningsprofil. Höga berg och djupa dalar, jag har problem med minnet i olika sammanhang. Jag blir stressad av förmycket intryck och ljud, jag tappar koncentrationen, jag har problem med framplockningen av minnet och siffror och rumsuppfattning ska vi inte tala om.

Jag har utan tvekan något man skulle kunna sätta diagnos på men det kommer aldrig att ske men tack och lov finns det stora möjligheter för mig att känna igen likheter med min son (de blir fler och fler). Han kan heller inte efter flera år med samma medicin komma ihåg att ta den ens om lappen sitter på tandborstmuggen. ”Ta medicin innan tandborstningen”. Det har drivet oss till vansinne men han är ju som jag. Han vet varför han ska ta den men steget till att han faktiskt gör det är väldigt långt. Har man fokus på att borsta tänderna så finns inte den där lappen. Den skulle suttit innan hans ens hade valet att ta tandborsten först. Det börjar klarna lite nu.

Med eller utan diagnos. Du som tittar på detta kommer att hitta ett användningsområde för det du tar till dig. Kanske något man kan bära med sig och tänka på när man arbetar, träffar andra barn på sitt eget barns skola, kassörskan eller en vän eller släkting.

Jag är inte så säker på att vi med Eds är så överpresenterade inom detta område alls. Det är inte så ovanligt rent generellt och en smärtsjukdom kanske lockar fram saker eller försämrar oss så pass att det blir ett större problem när vi är vuxna och smärtorna stiger. Då tas energi från oss som vi annars behövt till strategierna. Utan annan diagnos hade vi kanske fungerat som alla andra? Bara en tanke. Tänk vad många männskikor som bär på det här och som överlever tack vare strategier. Så länge allt fungerar som det ska så klarar de sig och diagnosen uppmärsammas aldrig men hos oss. Ni vet en sjukdom som sätter hela kroppen i ballans är dessutom är känd för att påverkar oss med minskad stressnivå eller överlag en lägre toleransnivå för sånt som händer utan att vi kan styra  eftersom vi är sådana som inte ens med lappar kan säga att det kan jag göa imorgon. Det skulle på varje lapp behöva stå eventuellt eller möjligen. Ett sådant måste en dag av de värsta. Det går inte. Inaga strategier fungerar.

Har vi ADHD och allt inom det spektrumet eller Aspbergers eller har vi bara en sårbarhet som gör att ganska vanliga brister blir tydligare pga av all distraktion i livet då allt är så oförutsägbart? Inte bara omgivningen utan våran fysiska dagsform?

Ta dig tiden, du har bara något att vinna på mer kunskap!

Annonser

7 thoughts on “Att förstå människor med ADHD och Aspergers syndrom

  1. Det finns bara ett botmedel… att äga så lite som möjligt :S Jag är trött på att aldrig veta vad jag gör av mina saker eller att jag har dem. Gissa om man skäms lite när jag kom hem med en konservöppnare när man redan har 3-4 stycken som jag inte vet vad jag har gjort av. :S Du är inte ensam så jag vet vad det innebär.

    1. Haha, lätt hänt eller vad säger man;) Tycker det är roligt ibland att hitta saker man inte visste man hade och man kan alltid ge bort dubletterna. Kanske bara är ett försvar jag har eftersom det händer ganska ofta 😀

      1. Ja man kan hitta de mest fantastiska prylar som man inte visste man hade. Behöver nog inte köpa julklappar till någon i år. 😉 😀

  2. Helt underbar föreläsning =) Vill verkligen tacka dig för att du la upp länken. Jag har en son med Asperger och man lär sig hela tiden nya saker om detta syndrom precis som man gör om vår EDS. Tack än en gång!

  3. Åh, Ulrika! Du beskriver precis hur jag upplever min tillvaro och hur livet här hemma ter sig. Jag flyttar ständigt om här hemma och skapar en enorm oreda för inte bara mig själv utan givetvis för familjen. Och vilken energi det suger! Men nu äntligen börjar jag förstå och acceptera läget, och även förbättra strategierna för att klara av livet.
    livet.ska givetvis kika på adhd länkarna, tack för dem och jag hoppas få följa dig på din berg och dalbana, genom med och motgång. Massa estetkramar 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s