Strutsarna gör ett djupdyk i sanden


Fortsättning på ämnet skola och pedagogik.

Idag fick jag nog höra det mest märkliga jag någonsin hört. Det är en sak att folk tänker tyst men när de uttalar det högt så blir man så chockad. Eller som jag i det här fallet. Så arg att jag nästan bet av mig tungan!

Här försöker man med gemensamma föräldrakrafter kalla frivilliga till ett möte för att förbättra skolsituationen för barnen. Det är väl självklart att alla vill bidra till det och om inte så låter man bli?

Nähä!! Det finns inga problem, men vart har ni hört det, usch vilken smutskastning av person (när man generellt nämner pedagogiken på lågstadiet) och allt handlar om bristande föräldraskap. Det finns inga problem om alla föräldrarna lär sina barn vett och hyfs?! Nä, kontakta pedagogerna (minuterna innan har man förklarat att man gjort det utan resultat och inte bara det utan även rektorer. Ja i verkligheten så finns det även polisanmälningar).

Jag trodde fan att jag skulle dö, trilla baklänges och sätta tangentbordet i halsen. Känns helt overkligt att vi pratar om samma sak.

Fint underskrivet med båda föräldrarnas namn = de har suttit och pulat med det där svaret länge och peppat varandra. Så fantastiskt genomtänkt. De har bara glömt en sak (för att citera ”De lyckliga kompisarna” om ni förstår ironin ) att:

Världen befolkas av MIG! Mig och mig och mig bara mig och min mamma! Vi kan ta för oss precis som vi vill. Vem som kommer efter oss det gör detsamma. Eller hur?

 

Så tycker man det är konstigt att inga problem blir lösta när det sitter strutsar i husen men ögonen så fulla av grus att de knappt ser handen framför sig?

Men flera barn mår dåligt! Ja precis så uttryckte sig läraren (och vi engagerade). Näääää, det finns inga problem… Som sagt, en sak att man tänker det inuti huvudet men att på allvar mena att man vill förhindra ett möte och uppmana föräldrarna att uppfostra sina barn. Nä jag tror jag går och kräks lite faktiskt!

 

 

Annonser

4 thoughts on “Strutsarna gör ett djupdyk i sanden

  1. Betrakta regnbågen. Den finns bara där ibland. Solens fotoner bryts i sin väg av vattenmolekylerna. Fotonerna når dina ögon. Men inte ens höger och vänster öga ser samma sak.
    Det finns många fotoner och en del lyser upp och ger värme medans andra bryts i luften och skapar den blå himelen och en del blommar ut i ljusets alla färger. I en magnifik regnbåge.

    Man kan välja att blunda, man kan ställa sig så man inte ser, man kan vara ute i mörker. Men om det finns ljus så kommer det att studsa och brytas och alla dess färger kommer fram.

    Alla ser inte samma sak, alla förstår inte varför regnbågen finns, alla förstår inte att det behövs regn och solksken för regnbågen ska synas.
    Alla vet hur man känner för sina egna barn, medans man inte länner likadant för andras barn. Ibland ser man samma fenomen och kan hjälpas åt, ibland står man långt ifrån varandra och ser inte alls samma sak. Men fotnoterna bryts ändå.

    Man kunde ha skrivit
    ”Oj då, vi har inte tänkt som ni, vi har inga problem, lycka till, ” eller om de velat ”tänk om det blir bra i klassen va mycket bättre det blir för vårt barn, är det något vi kan hjälpa till med.

    1. Ah, som poesi och alldeles sant 🙂

      I slutändan har vi alla ett val. Man behöver inte se eller förstå allt för att visa stöd och empati till dem som behöver det. Eller så kan man välja att fortsätta leva i sin lilla bubbla. Man får hoppas den inte brister eftersom verkligheten kan bli en chock…

  2. Det har gått 23 år sen jag slutade nionde klass och samma problem som fanns då finns kvar idag. Föräldrarna verkar ha stannat i tiden och glömt bort att det är 2012. Undrar om det någonsin blir nån förändring i den stan. Det är 17 år sen jag flyttade därifrån och jag vill inte tillbaka. På dom bara för barnen ska inte må dåligt ❤

    1. Hela pedagogiken har stannat i tiden och det verkar vara en liten trend just nu att återinföra det man en gång avskaffat, bestraffningar. Inte en enda studie kan övertyga om att barn av idag men den typ av fria fostran de flesta använder, på något sätt har något att lära av bestraffningar. Vet föräldrar som har skamvrå hemma och inte opponerar sig när barnen i skolan sätts framför en tom tavla i 45 minuter men jag har jävligt mycket emot det såvida det inte är en direkt konsekvens av ett handlande som skett nu, inte igår eller förra veckan.

      Vet inte om det är den här stan eller hela sverige. Skolan är speciell det är känt men kan det skilja så mycket mellan skolorna i landet?

      Du gjorde kanske rätt i att flytta du….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s