Materialstöld 2011


Efter att ha hållit det relativt hemligt i snart 4 år nu tycker jag det är dags att ni får se det med egna ögon.
Alla skulle nog inte tro mig om jag faktiskt inte hade kunnat bevisa det här och nu. Det låter för dumt för att vara sant helt enkelt och jag önskar det inte vore sant. Det är som att ha ruvat på en hemlighet i alla år som jag inte kunnat dela med mig av. Jag tänkte att det skulle vara orätt av mig att förstöra bilden av något så heligt, något som inte får kritiseras, något som på alla sätt ska skyddas men nu har jag tröttnat, jag tycker ni ska få se det med egna ögon.

Såg ni något särskilt? Något ni reagerade på?

I November 2011 satt jag och flera med mig bänkade framför våra datorer. Det skulle nämligen sändas en liveföreläsning på nätet.
Vi satt och laddade i en facebook-grupp, alla var förväntansfulla.
På den tiden var det rätt knapert med intressant Eds-fakta, man var rätt svältfödd och jag hade ju hört talas om att det här var experternas expert så det skulle bli hemskt spännande.

Det började streama, något försenat vill jag minnas. Ganska snart kände jag att neeeej, vad besviken jag blir, det här var väl inget nytt, inget intressant, inget som jag inte redan visste *suck*. Här hade man suttit och väntat och väntat men såklart vill jag titta klart i alla fall men så, ni kommer inte tro mig……

En bild på ett bekant ansikte dyker upp på skärmen. Men……va? Där blev det konstigt, jag kände igen honom…… ”den där pojken”.
Så kommer rad för rad av en text ”från en pojke som hade en blogg” som föreläsaren hade ”hittat” på nätet. Orden fladdrade förbi mina ögon och in genom mina öron, hjärnan snurrade och jag fick en sådan där konstig känsla. Varför var allt så bekant, jag kunde inte fatta det, tills polletten trillade ner….

Pojken på bilden var ju Robert Pattinson, ni vet skådespelaren, Twilightstjärnan, vampyren Edward Cullen!
Texten, den, den, den……DEN VAR JU MIN FÖR BÖVELEN!
Jag var tvungen att se det med egna ögon för det kunde ju inte stämma. Jag kastade mig in på min egen blogg och började riva runt. Hjärtat slog som en galopperande svettig häst. När jag väl hittade det så kan jag lova att pinsamhetsgraden var så enorm att en vanlig termometer hade exploderat. Jag har aldrig i hela mitt liv skämts så å någon annans vägnar! Aldrig! Samtidigt blev jag chockad över hur någon kunde vara så enormt fräck, så fräck! Det gjorde fasen ont i mig, så jag bestämde mig rätt kvickt för att dölja det där inlägget så att ingen någonsin skulle upptäcka kopplingen till mig. Aldrig någonsin.

Här har ni mitt inlägg som nu är återpublicerat efter nästan 4 år i skamvrån.
MjölksyraHur kan man göra detta misstag? Hur kan man vara så respektlös?
Då var han, Robert Pattinson världens mest kända och välbetalda manliga skådespelare dessutom. Skulle han ha en blogg, på svenska och ha Eds? Lägg ägg!

Jag dolde även inlägget där jag skrivit om vampyrer, där bilden hade plockats. Förmodligen hade inte personen i fråga läst tillhörande text utan helt fräckt snott en bild av vad som då troddes vara bloggägaren. Se själva, för jag har återpublicerat även det. Här har ni fotot som används i föreläsningen: Vampyrinlägget

Jag ska säga er en sak, att förutom att man inte får ta andras grejer utan att fråga (för det hade varit lätt gjort), man tar bara inte vad man tror är ett personligt foto på en privatperson och klistrar in det i sin föreläsning och sedan står och föreläser med den inför både fysiskt publik och publik på nätet. Hur kommer man ens på tanken att det skulle vara ok? Det enda som hindrade mig att faktiskt skrika rakt ut och berätta det här för precis hela världen var just det faktum att fotot inte var på mig, jag ägde inte upphovsrätten till det och att ALLA som sett föreläsningen borde märkt detta, skammen borde vara straff nog.

Bara ett fåtal personer har hört min story genom åren men såklart, jag såg till att föreläsaren fick vetskap ganska omgående om att jag känt igen min text och vem fotot föreställde. Föreläsningen revs kvickt ner från nätet (jag jag hoppas verkligen inte att den återpublicerats). Inte ett ljud, inte en ursäkt fick jag, ingenting! Inte ens i dag nästan 4 år senare har jag hört något. Kan man inte erkänna sina misstag så kan man inte (tydligen).

Det var alltså denna händelse som gjorde att jag började se saker i ett annat ljus. Jag blev väldigt kritiskt till allt jag läste, allt som publicerade, framför allt på Riksförbundets hemsida och det är jag väldigt tacksam över med tanke på att dom har spridit felaktig fakta både lite här och där. Om man så lättvindigt roffar åt sig andras material och inte respekterar upphovsrätten och någons personliga integritet, ja då är det nog varken första eller sista gången. Eller vad tror ni?

Hade det varit ett foto på mig hade jag drivit det här så långt det bara gått. Jag hade aldrig någonsin accepterat det. Såklart jag vill skydda mina texter och det gör jag också i den mån jag kan, mycket av det jag skrivit är väldigt personligt, en bit av mig, av mina tankar. Dom tar man bara inte, inte utan att fråga. Jag äger mina tankar och den respekten förväntar jag att andra ska visa mig, att man åtminstone frågar om lov först om jag inte har sagt annat. Skäms!
Wikipedia om upphovsrätt

 

Annonser

5 thoughts on “Materialstöld 2011

  1. Herregud!!!!

    Det är ju så man blir mörkrädd!! Man lär väl för farao granska källor och be om tillåtelse innan man gör något sånt här!!

    Usch och fy!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s